Här postar vi allt möjligt (Sida 895 av 915)

JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH!!! Tack Bussis!

Äsch, inte mycket till knulleri i den ståryn.
Tacka vet jag "Det stora tältgubbknullet" som fanns på kalletarknark.com.
Här är den!

Det stora tältgubbknullet av Squidbastard

Det mänskliga sinnet är en fantastisk plats. Vi spenderar all vår tid i det, möjligtvis med undantag av de timmar på natten som inte upptas av drömmar, men ändå kan de mest fantastiska ting döljas här utan vår vetskap.
Länge trodde Tobias att han kände sitt eget medvetande, in i minsta detalj, vilket inte skiljde honom speciellt mycket från landets övriga 19-åringar. Tobias sinne var inte annorlunda på något sätt, ett faktum som passade honom utmärkt. Såvitt Tobias visste, var han en fullt normal ung man, utan några avvikande åsikter eller böjelser. Ingenting kom någonsin fram ur sinnets dunkel och överraskade honom. Inte förrän en kall februarinatt 1979, när en händelse inträffade som skulle förändra Tobias liv för alltid.
Händelsen inträffade i Älvdalen, under slutövningen på Tobias värnplikt. Med mindre än en månad kvar till muck, fann han sig stå och vakta förläggningens utfartspost. Klockan hade precis slagit 02:00, och temperaturen kröp stadigt ner mot -30. K-pisten kändes tyngre och tyngre, Tobias ansträngde sig för att inte hålla direkt i vapnets metalldelar. Trots att han bar tjocka vantar, tog det bara några sekunder för metallens kyla att tränga igenom.

”Helvete.”, muttrade han och stampade på granriset.
”Sjöström?”
Tobias vände sig om och såg någon smyga tätt inpå. Det var Nilsson.
”Jag ska byta av dig nu. ”
”Okej, tack.”

Utan att säga något mer, stapplade Tobias mot tältet. Man är inte på höjden av sin sociala förmåga efter två veckors februariövning i Älvdalen. Även andra förmågor blir lätt lidande, till exempel lokalsinnet. Var i helvete fanns tältet? De hade precis kommit till den nya grupperingsplatsen, och rest tältet i mörkret bara några timmar tidigare. Avståndet mellan tältet och poststället borde ju vara högst 100 meter. Problemet var att tältet fanns i en dunge, Tobias befann sig inte i en dunge. Han befann sig i ett skogsbryn, som han beslöt sig för att följa. Efter ungefär 100 meter, fann han vad han sökte efter. Kaminrörets svaga skimmer kunde skönjas mellan granarna.
Nu skulle det verkligen bli skönt att sova några timmar. Tobias hängde av sig K-pisten och kröp in i tältet, men stannade halvvägs in. Tio äldre män tittade på honom. Helvete! Fel tält!
”Ursäkta, fel tält!”, stammade Tobias fram mot eldvakten, som satt på en vedlåda vid tältmynningen.
”Kom in, för all del.”, svarade eldvakten på grovt dalmål. ”Värm dig en stund, det är kallt som i en samefitta där ute!”
Tobias bestämde sig för att acceptera, han kunde behöva lite värme i sina frusna lemmar innan han återupptog tältsökandet.
Nästan genast ångrade han sig. Av någon anledning sov ingen i tältet, alla låg vakna och tycktes ha diskuterat något när Tobias kommit in. Nu hade han blivit tältets medelpunkt, alla blickar var vända mot honom.
”Hörru”, började en av det runda tältets invånare. ”Du är värnpliktig, nitton år, eller hur?
”Äh, ja?”
”Bara undra.”
Eldvakten sträckte fram en smutsig högernäve mot Tobias.
”Namnet var Otto. Otto Mörner. Repgubbe. Vi övar tillsammans med er.
”Äh. Bra.”, fick Tobias fram. ”Har ni övat länge, eller?”
”Någon vecka bara.”
Otto ryckte på axlarna i en urskuldrande gest och rotade efter något vid vedlådans sida. Efter några sekunder drog han fram en flaska renat.
”Skaruha en jävel?”
”Tackar som bjuder!”, sa Tobias och tog emot den halvfulla flaskan. ”Skål då.”
Tobias drack två djupa klunkar, medan resten av tältets invånare granskade honom kritiskt. Tobias kvävde en hostattack.
”Han verkar kräsmagad.”, muttrade någon från tältets bortre del.
”Det återstår att se.”, sa Otto.
”Vad pratar ni om?”, undrade Tobias, stärkt av alkoholen.
”Vi pratar om det här!”, sa mannen bak i tältet, varefter han vred sig för att frigöra sig från sovsäcken. När han slutligen lyckades, vek han ner kronans vita kalsonger och blottade en mäktig erektion.
Tobias stirrade. Han ville inte stirra, men ändå gjorde han det. Erektionen var mäktig och ådrig, med toppen av ett kåtlila ollon kikandes fram ur förhuden.
”Jag… Jag vet inte…”, stammade Tobias.
”Äh! Skit samma vad du vill! Börje! Hit med vapenfettet!”
En stor blå burk kastades till gubben med det kåtlila ollonet. Han slet upp burkens lock med naglarna, vände på burken och lät sin sprängkåta kuk tränga djupt in i vapenfettet.
”ÅÅH!”, stönade gubben. ”Det är så här det ska gå till, fattaru?”
”Hit med fettet, du kan inte ta allt själv!”, hördes från en äldre herre med Åsa-Nisse-mustasch.
Gubben längst in i tältet såg ytterst förolämpad ut, men han slängde ändå burken till Åsa-Nisse.
”Bra grejer, bra grejer!”, sa Åsa-Nisse och krängde sig fri från sin sovsäck, varefter han vresade upp sitt rövhål i luften och började smörja in det med rikliga mängder vapenfett.
Tobias visste inte vad han skulle göra. Han brottades med ett flertal känslor, den näst starkaste känslan sa åt honom att lämna tältet så fort det bara var möjligt. Tobias valde dock att följa sin starkaste känsla: Runka. Nu.
Med ett trånande stön knäppte han upp sina byxor och halade fram dasen, som redan stod i givakt. Sen började han runka. Först långsamt, nästan i takt med kaminens stillsamma sprakande, sedan snabbare och snabbare.
Repgubbarna i tältet avbröt sina samtal och tittade glosögt på Tobias. Snabbare och snabbare runkade han.
”Fy för i helvete, vad han runkar!”, utbrast någon från tältets mörka innandömmen.
”Jo, den som bara vore ung igen!”, utbrast någon annan.
Tobias runkade än snabbare.
”Herrejävlar, kolla på han! Jag har aldrig sett någon runka så fort!”
Tio par uppspärrade ögon observerade Tobias, som vrålrunkade för allt vad han var värd.
”AAAAAARRRGGGHHH!!!!, skrek han slutligen och kom i en mäktig kaskad. Som i slow motion färdades såsen i en båge genom tältet.
De två repgubbar som legat på var sin sida av ingången kastade sig handlöst mot dunderdropparna med gapande munnar, men missbedömde avståndet och skallade varandra, samtidigt som det vita guldet skjöts över deras huvuden för att träffa den rödglödgade kaminen i ett slutgiltigt fräsande.
”Wow! Wow!”, sa Tobias.
Otto såg Tobias i ögonen.
”Du kommer att trivas bra i det här tältet.”
”Tro fan det!”
Två repgubbar reste sig från tältets innandömme.
”Okej gubbar, dags att visa den här konfirmanden hur det går till i Dalarna! Sture, plocka fram läskstången till granatgeväret!”
Tobias satt på den av kaminen uppvärmda marken, och väntade på att hans pung skulle laddas om. Kuken var fortfarande slak, men om ett par minuter så…
Sture plockade fram granatgevärets läskstång, samtidigt som mannen längst bak i tältet klädde av sig naken och ställde sig på alla fyra.
”Men kom igen då!”, skrek mannen, som hette Rutger, medan Sture febrilt skruvade ihop läskstången.
Till slut var han klar.
”Är du säker? Vi har aldrig gjort det här innan!”
”Jävla fegis!” skrek Rutger. Spänn upp mitt slutstycke och ladda mig bakifrån!
Sture tryckte in den gigantiska borstviskan i Rutgers anus och förde den ut och in, samtidigt som fler gubbar kröp ur sina sovsäckar och började knulla varandra.
Tobias kände att han var redo för att avfyra en ny laddning. Han ställde sig upp och gjorde sin högerarm runkredo, när han plötsligt kände ett kallt vinddrag bakom ryggen. Någon kom in i tältet.
Tobias vände sig instinktivt om, med stridskuken i givakt och högerhanden med ett fast grepp runt den. Han fann sig stå öga mot öga med en löjtnant.
”Vad i helvete är det som försigår!?”, skrek löjtnanten.
Samtliga i tältet tittade på befälet i tystnad. Sture höll fortfarande i läskstången, vars aluminiumspets slutade i Rutgers solkiga gubbanus. Ett flertal äldre herrar försökte maka sig ner i sina sovsäckar och dölja det faktum att de var imsmorda i vapenfett.
”BÖGAR NI?”, skrek löjtnanten.
Extrem tystnad rådde i tältet.
”UTAN ATT SÄGA TILL MIG FÖRST!?”
Löjtnanten slet av sig uniformsbyxorna och kastade sig huvudstupa över tre nakna gubbar.
”Det ska fan till ett befäl för att få till ett ordentligt bögeri! Var har ni vapenfettet?”
Den blåa burken kastades till löjtnanten, som omedelbart greppade en näve fett ur burken och började smeta fettet i sitt rövhål.
””Jag är fettad och redo, kom igen den som törs!”
Genast kastade sig en repgubbe över löjtnanten, och började knulla honom våldsamt. Samtidigt hade Sture kraftfullt dragit den numera bruna och blodiga läskstången ut och in ur Rutgers anus, och Rutger var nära klimax.
Tobias insåg att löjtnanten inte utgjorde något hot mot hans runksagenda, och fortsatte därför sitt vrålrunkande.
Rutger nådde klimax. Han var en strikt följare av gammeldags bögideal, och ansåg att det vore slöseri att lägga sin sats på tältduken. Därför fes han ut läskstången, till Stures stora förtret, och vred upp kroppen 180 grader för att lägga satsen in mot tältet så att den kunde komma andra till gagn. Samtidigt nådde Tobias klimax för andra gången, i tältets motsatta ända. Deras satser flög högt över kaminen och möttes i luften.
Ett jubel bröt ut, och flaskan med renat gick runt ett varv i tältet. Åsa-Nisse, som precis kommit i en blekfet man med grov Eslöv-dialekt, rullade över på sidan och välte omkull kulsprutan.
”Hörru, akta femtioåttan!”, skrattade någon.
”Jag skiter väl i femtioåttan!”, hojtade Åsa-Nisse. ”Nu är det sextionian som gäller!”
Återigen kastade han sig över skåningen och begravde sitt ansikte mellan de fläskiga rövhalvorna.
Än en gång väntade tobias på pungomladdningen, medan gubbarna saktade ner sitt knullande till ett mer makligt tempo. Den ursprungliga attackkåthetens adrenalinchock höll på att bedarra, de var inga ungdomar längre. Taktfast knullade de och sög, i tältlyktans fladdrande sken.
Otto var den första som stämde upp i sång, men snart sjöng alla i tältet. Sången var långsam och melankolisk, nästan som en vals.

Tio män som sover i tält
Med gröna kläder bor vi i fält
Vår möda är stor, men inte vår lön
Men vad som är stort, är våra kön
Rövar öppnas, likt våra sinnen
Vi tänker tillbaka till lumparminnen
Tarmar är slappa, kukar är raka
Svunna tider är tillbaka
När vi muckade, slöt vi en pakt
Av vapenfett och kukgivakt
Vi viker inte för någon kraft
Det enda vi åtrår är kukens saft
Inte på länge har röven vart trång
Vi är repgubbar, det här är vår sång

På den sista tonen kom samtliga gubbar samtidigt, i en gemensam extas som lämnade tältets torra luft dallrande.
En tystnad sänkte sig, det enda som kunde höras var tunga, belåtna andetag. Tobias, vars kuk än en gång var redo för action, såg besviket hur gubbarna utmattade kröp mot sovsäckarna.
”Det var trevligt att träffas.”, flåsade Otto och slogs med sin hopknölade sovsäck, samtidigt som löjtnanten skyndsamt lämnade tältet och Börje tog plats på eldpostplatsen.
”Är… Är det redan slut?”, undrade Tobias uppgivet.
”Jag är rädd för det.”, sa Otto och log. ”Det är en dag i morgon också.”
Tobias suckade och drog upp sina byxor.
”Du, ta det inte så hårt.”, sa Otto och knölade ihop sin ryggsäck till en kudde. ”Du verkar vara en bra grabb. Jag gillar din stil. Leta upp ditt eget tält och se till att få någon timmes sömn, jag lovar att det känns bättre i morgon.”
”Jo, jag antar det. Vi hörs.”
Tobias tog sitt vapen och lämnade tältet. Inom några minuter hade han lokaliserat sitt eget tält, som låg bara ett par hundra meter bort.
”Var fan har du varit?”, undrade Olofsson, som satt eldpost.
”Det ska du skita i.”
Tobias kröp ner i sin sovsäck, halade fram drulen och runkade sig sakta till sömns med ett brett leende.

Hihi, jaa Squidbastard visste minsann hur en pungsten skulle dras!
Minns att han även laddade upp samma berättelse men under en annan titel, typ "Tobias berättelse" på någon lite mer seriös sajt för sexnoveller och fick en del positiv respons.

Mmmh, vad müsigt det låter. Jag har en släkting som gör lumpen i skrifvande stund, det blir nog en riktig ToF-karl av den grabben.

Uj uj uj, det är väl på gränsen att befälen ens får höja rösten eller använda ord som "jävla grotta" idag?
Tror att någon officer på ett regemente blev anmäld för kränkande beteende för några år sedan efter att ha sagt typ: "Städa undan här, det ser ut som ett horhus härinne!"

Kan tänka mig att du skulle vilja lägga vantarna på di nya bössorna!
Har ingen aning om vilka waffen min släkting får leka med. Finns kanske en chans att han får prova på Ak 24:an?

Det var ToF:iga vapen dä Bussis!

Närmsta en AG 90 jag "kommit" är en Mossberg .50 som jag fitt panga med i Budapest förra året. (+ lite annat sköj)

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

https://youtu.be/G1SwN70b0bw?si=pg4M09SjDcrOcH65

Slick sug smek!

Padel-boy!

Ja då jjjäääävlarrrrrrr!!!!!!!!!!!!!!!

Precis och Mortis film var ju pervig angående Burak: https://www.youtube.com/watch?v=8j6Z9tApUWk

Ti-hi jaah! Såg att Mortis gayfilm fått 1000 vjews också. Pra joppat!