Hähäh! Låter ungefär som mitt ex! Hon vägde nästan hälften av min vikt men kunde nästan supa mig under bordet ändå. Fast inte i det långa loppet, då var hon tvärdäck. Denne var däremot en rakbladsärrad bipolärsubba med mången problem. Ibland kändes det mer som att sitta barnvakt än att umgås med sin *Urk! Hulk!* flickvän. *Kaskadspya.* Men låt oss glömma den lilla detaljen för alltid.
Byt ut "flickvän" mot "sugardaddy", tack.
Natten/tidiga morgonen i skogen den där gången har jag dessutom fått återberättat för mig!
Jag minns att runkpolarna tog morgon/nattbussen hem (på den härliga tiden när Ösbögatrafikens bussar gick jävligt bra) och sa till mig: "Gå hem och sov!" Full i fan som man var efter en hel jävla liter sprit så gick man och somnade i skogen istället för skojs skull. Anledningen till varför jag vaknade på ett helt annat ställe än jag lade mig på förblev ett mysterium tills jag hörde om vad som hade hänt.
Runkpolarens farsa var nämligen på jobbet några dagar senare och fick höra en story från en arbeitscumrat som gick ungefär: "Öh, nu ska'ru få höra! Frasse Flygarsle som jag känner i Norrpöking var ute mä hunden i helgen och trodde att han hade hittat en död pervson i skogen! Men när hunden var framme å nosa på'n så vaknade han till liv! Astrevlig, skrattandes och skitfull! Sedan vinglade han därifrån!"
Helgen efter så befann jag mig hos denne runkpolare, vars farsa berättade om denna ståry. "Det var ju jag!" Ropade jag förnöjt. Då fick jag plötsligt en liten flashback från helgen innan där en vovve fucktiskt fanns med i minnesbilden! Jag hade alltså traskat iväg en bit in i skogen och somnat om. 
Skaparen av Mortiscism.
–––På resande bögfot 24:e - 28:e september.–––