Bara snodde följande text:
Julbadet:
Det finns många berättelser nedtecknade om just julbadet.
Människor födda vid mitten av 1800-talet har berättat om hur det gick till i deras barndom.
Man höll till badet, där det gick lättast att värma upp lokal och badvatten.
Det kunde var i brygghuset, linbastun eller ett rum i bostaden, där man hade satt in ett
stort träkar med några hundra liters rymd.
Hela hushållet badade i samma vatten och det var noga med turordnigen.
Första i tur var alla männen. Husbonden inledde, därefter sönerna i åldersordning
och sist drängarna. Sedan kom kvinnorna med mor i huset först, sedan döttrarna och sist pigorna.
Alla kan säkert föreställa sig hur vattnet i karet såg ut, när yngsta pigan kröp ner i karet,
om 8-10 kroppar som inte badats rena sedan sommarn redan befriats från lort och hudavfall där.
Tvättmedlet före tvålarnas tid kunde vara hemkokt såpa, tillverkad av fett och ben från höstslakten
som kokats med björkaskelut. Det gick åt rätt hårda skurborstar för att skrubba bort lager av ingrodd
lort och det berättas hur skinnet nästan glödde av hetta efter en sådan ovan och rätt omild tvagning.
Det var lite av rit i julbadet. Att hela hushållet badade i samma vatten var i sig ett slags demonstration
av samhörighet. Att göra detta innan kyrkklockorna ringde in julen på julaftonkvällen innebar att man
gick in i helgen befriad från lorten från långa oxveckors arbete.
För att ytterligare markera gränsen mellan vardagen och årets största helg, klädde man sig i rena
kläder eller, ännu bättre, nysydda och aldrig använda.
Visst var det tider Rabies. Visst var det tider...
* * * Lycka är en blöt, kissvarm spermobil-dyna * * * Tid kvar tills fredagsmüs >>