Train wanking

Förklaring: Train wanking är den ädla spin offen av den gamla soffiga och omoderna internationella sporten Train spotting. Utövarna av Train Wanking nöjer sig inte med att endast stå och glo på tåg utan de bordar tågen och onanerar däruti, gärna i de finaste kupéerna och restaurangvagnarna. Denna oerhört servila och intellektuella hobby skapar en sammanflätad gemenskap av internationell masturbation som sedan årmiljoner tillbaka har förhindrat fördärvliga konflikter. Den mest kända var Neanderthals - runk - vm i Sydney år 25462 f. kr f. o. (Före Kristus Fistus Onanius) som gick av stapeln i en känd fransk onanistgrotta där man numera kan beskåda deltagarnas primitiva klotter och ristningar föreseställande uråldriga förhudar som flängs fram och åter över förhistoriska men oerhört präktiga ollon under primitiva gutturala läten.

Exempel: När de glada gamängerna M. Fittemyr och Carla L.P. "Where did i put my drule" Päronstjärt gav sig ut på tågluff med sin gemensamma flickvän Mihhe "Where did i put the älgljus from fars SAAB" Holmer i en lyxig tågkupé inredd med endast gynstolar och rosa hushållspapper upptäckte de ett biljud från de övre regionerna i kupén. Det visade sig att såväl T. "Pungen" af Hesteqk som Knull. G. Ubbe låg på varsin hatthylla i kupén och hårdtränade inför Mecklenburgmästerskapen i Train Wanking som skulle avgöras i Mogadishu veckor senare. Flickorna var såklart inte sena att ansluta till skinnhissargemenskapen och runka loss i takt med tågsetets stålkukshjuls rytmiska dunkande mot rälsskarvarna. Efter denna kärleksfulla episod skrev Thomas Slidin sin vaggvisa "Genom ett självbefläckande Europa" som en naturlig uppföljning på sin dittills största hit "Förhuden är kort" med strofer som "Lösanus av plast" och så vidare i all oändlighet.